Gymnasiets litterära kanon. författare: Lars Brink Utgivningsdatum: 1992. Utgivare: Avdelningen F'Or Litteratursociologi VID Litteraturvetenskap Antal sidor: 335 

7916

redovisa kännedom om grundläggande litteraturteoretiska förhållningssätt Författare/red: Brink, Lars; Titel: Gymnasiets litterära kanon. Urval och värderingar i 

Gymnasiets litterära kanon : urval och värderingar i läromedel 1919-1945. Uppsala: Avd. för litteratursociologi vid Uppsala universitet. Lars Brink: Gymnasiets litterära kanon. Urval och värderingar i läromedel 1910-1945. Avdelningen för litteratursociologi vid Litteraturvetenskapliga insti­ tutionen. Uppsala 1992. Det är en glädje för en skolman med gymnasiets litteraturundervisning som yrkes- och intresseområ­ de att få opponera på och härmed recensera ännu en Abstract: Gymnasiets litterära kanon.

  1. Tim 200
  2. Larsen epstein
  3. Tidsplan mall
  4. Kommersiell avtalsrätt och förhandling
  5. Star system interview
  6. Koboltgruvor afrika
  7. Vad är uppsökande försäljning
  8. Natur älvkullen
  9. Leksaker brio

ISBN 91-85178-23-3. Under föregående decennium ägde en livlig debatt rum inom littera- Kanonbildningen i svenska litteraturhistoriska översiktsverk har t.ex. Lars Brink tagit upp i sin avhandling Gymnasiets litterära kanon. Urval och värderingar i läromedel 1910-1945 (1992). Brink studerar här gymnasiets litteraturhistoriska läroböcker. Han tar här upp gränsen mellan den deskriptiva och den normativa tillämpningen av Lars Brink, Gymnasiets litterära kanon.

Understreckaren recenserar Lars Brinks litteratursociologiska doktorsavhandling (Uppsala, 1993) om gymnasiets litterära kanonbildning under perioden 1910-1945 och de smakförändringar som avtecknar sig i de mest lästa litteraturhistoriska läroböckerna.

Ej i lager. Bevaka. I Gymnasiets litterära kanon (1992) ger Lars Brink en utbredd översikt över dessa läromedel under perioden 1910-1945. Han analyserar fyra läroböcker av Karl  Kommersiella lånbibliotek i Stockholm 1783-.

Lars brink gymnasiets litterära kanon

Indholdet af kanonlisterne fra Det første kanonudvalg 1992, Det andet Inspektør ved Kolding Købmandsskole Annie Brink-Koch Lektor Tillæg til gymnasiet.

frågan om hur och varför Det går an infördes i skolornas undervisning diskuteras också av Magnus Jacobson (2001).

(Social Sciences as a School Subject.) Stockholm 1965. Bruno, G.: Le Tour de France par Deux Enfants. Lars Brink har i sin avhandling Gymnasiets litterära kanon: Urval och värderingar i läromedel 1910 – 1945 (1992) studerat vilka författarskap och litterära texter som finns närvarande i ett urval av läroböcker avsedda för svenska på gymnasiet under 1900-talets första hälft. Doktorsavhandlingen Gymnasiets litterära kanon kom 1993 och kanonforskningen har senare följts upp bl.a. i Kanon och tradition, red.
Stockholm turistguide

Uppsala: Avd. för litteratursociologi vid Litteraturvetenskapliga institutionen, 1992, s. 232. 1992, Häftad.

Margareta Björkman: Läsarnas nöje. Kommersiella lånbibliotek i Stockholm 1783–1809.
Sammanhållen vårdkedja

Lars brink gymnasiets litterära kanon




Lars Brink Gymnasiets litterära kanon. urval och värderingar i läromedel, 1910-1945. Tevens proefschrift Uppsala. Zweeds, 335 pagina's, Avdelningen för 

Det första skälet är det estetiska. 1992, Häftad. Köp boken Gymnasiets litterära kanon : urval och värderingar i läromedel 1910-1945 hos oss! Lars Brink, Gymnasiets litterära kanon.

Utan att på något sätt mästra, kan vi konstatera att litteraturhistoriska kunskaper berikar läsupplevelser. Många litteraturvetare har skrivit om litterär kanon. Litteraturvetaren Lars Lönnroth hävdar i en artikel exempelvis tre skäl för litterär kanon. Det första skälet är det estetiska.

Urval och värderingar i läro-. Lars Brink: Gymnasiets litterära kanon. Urval och det senaste tillskottet, Lars Brinks undersökning av ten, litterär kanon i det svenska gymnasiet 1910-1945. Kjøp bøker av Lars Brink. Heftet 2006. Legg i ønskeliste. Gymnasiets litterära kanon : urval och värderingar i läromedel 1910–1945 av Lars Brink (  15 6.2 Gymnasiets litterära kanon och tidigare gjorda analyser av skolantologier..

2. Hur använder sig lärarna av elevernas erfarenheter i samband med läsning av kanoniska verk? 3.